Igårkväll eller inatt stals min bil, en röd Mazda med rostiga hjulhus. Först reagerade jag inte. När jag ringde pappa för att berätta kom tårarna.
Fy för alla biltjyvardjävlar!
Det enda jag innerligt, innerligt ångrar nu är att jag inte skruvat loss muttrarna till hjulen. Vilken svindlande upplevelse för biltjyven på motorvägen... Nu får jag bara leka med tanken och hoppas att biltjyven kör i diket av egen oaktsamhet.
Vi har åkt ett varv runt stan men utan att finna min stackars bil. Fördomsfritt har vi letat i Bredsand och Nacksta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar