Fest

Förvånad gick jag mot båten. Eller båt och båt, mer som en gondol, en mycket stadig och stabil gondol som stadighetsmässigt påminde om en Viking Line i microformat.

Mannen i uniform sträckte ut sin hand och hjälpte mig ner i båten. Osäker vände jag mig mot mitt sällskap, Berit, som jag går på antigymnastik med. Vi gick mot båtens centrum och där väntade Kungen och Silvia. På väg dit frågade jag Vickan om HUR hälsa på kungaparet och hon sa att: säg bara hej. Så jag sa bara hej och tog i hand.

Vi satt där en stund och småpratade. Båten hade tak och öppna sidor. På avstånd hurrade folket och viftade med små flaggor.

Efter en stund så gick jag, Berit, Vickan och Madde, iväg för att göra oss i ordning för kvällens festligheter. Säkerhetsfolk omringade oss, vi fnissade och vips slog måndagsmorgonen till med sin groteska alarmsignal.

Märkliga drömmar man har.